dirrtymind

Är det något jag hatar att vara så är det förvirrad. Och det kan man lugnt säga att jag är nu. Vet värken ut eller in. And I hate it! Lyckades inte somna föräns vid fem tiden på morgonen, ibörjan låg jag i sängen och var nervös, orolig och spänd, sedan gav jag upp och la mig och kolla på en massa dokumentärer för att försöka tvinga min hjärna att tänka på annat. Och det funka, ett tag iaf...

Men jag är en sån som tänker alldeles för mycket på saker och ting och överanalyserar allt. Tex. om någon är snäll mot mig, så kan dom inte bara vara det, utan dom är snälla för att dom vill ha något i gengäld och jag kan tänka på det hur länge som helst... Och kommer jag inte fram till något så blir jag galen och börjar undra vad fan det är för sjuka jävla mind-games dom spelar på mig... Helt sjukt jag vet, men jag är inte van vid att folk bara är snälla mot mig bara för att... Speciellt inte killar.

Men jag börjar bli trött på mig själv just nu, varför måste jag tänka så mycket? :S

Och jag är speciellt förvirrad efter i natt... Vad var det som hände? Vad menas med det? Åååh, vad frustrerande det här är! Vad händer nu då? Ska man bara låtsas som om inget har hänt? Jag orkar inte ta upp det och sedan bara få veta att det va ingenting osv osv...

Det man har gjort har man gjort och det man har sagt har man sagt, man kan inte ta tillbaka det, hur mycket man än vill så går det inte.

Blev jävligt rörigt det här, men skit samma.. nu ska jag återgå till mitt jävla tänkande :S