In your heart
Okej, blir smått galen på mig själv. Somnade redan vid 19 tiden igår kväll, vaknar vid 21.30 och är hungrig, äter och tror att jag ska kunna somna om med tanke på hur sjukt trött jag var. Men ack så fel man hade. Tydligen var det bara dom timmarna jag behövde. För nu känner jag mig pigg :/ Rätt så störande faktiskt. Men vad ska man göra åt saken nu? Ne, jag får helt enkelt vara trött hela dagen, kanske ta en powernap lite senare medans Alvin är på dagis.
För idag så måste jag ta tag i saker och ting, så som disken! Fy fasiken asså, haha, men man får helt enkelt skylla sig själv. Och jag vet det att det är inte så jobbigt när man väl har kommit igång, men det är just det som är de jobbiga, att komma igång.
Känner mig förövrigt fet. Vet att jag inte är det, bara magen och det är ju trots allt inte så konstigt med tanke på att jag är gravid. Hade inga som helst problem med att gå upp i vikt när jag var gravid med Alvin, så vet inte varför det kommer nu. Inte hade jag svårt att gå ner i vikt efter Alvin heller. Behövde inte göra något alls, utan jag gick ner i vikt automatiskt, trots att jag fortsatte äta som innan och inte behövde jag träna heller. Lite smått lyxigt.
Men denna gången är det annorlunda. Vill inte gå upp så mycket som jag gjorde sist. Gick från 47 kilo till 70 kilo, och då hade jag aldrig i hela mitt liv vägt över 50 kilo. Men jag måste erkänna, att väga 47 kilo och vara 168 cm lång kanske inte är någon höjdare. Nu när man ser tillbaka på det kan jag inte fatta hur fan jag tänkte när jag tyckte jag var "tjock" då, nej jag tyckte eller trodde inte att jag var riktigt tjock, men hade allt en liten förvriden bild av verkligheten där. Nu har jag ingen aning om hur mycke jag väger, vägde mig på inskrivningen hos BM och ska tillbaka dit den 8.de, så ska nog väga mig då igen.
Men skit samma nu. Nu ska jag lägga mig och glo på ett till avsnitt av Criminal Minds och käka chips och dipp som min söte älskling köpte till mig förut och bli ännu "fetare" :P haha.
Over and out!
För idag så måste jag ta tag i saker och ting, så som disken! Fy fasiken asså, haha, men man får helt enkelt skylla sig själv. Och jag vet det att det är inte så jobbigt när man väl har kommit igång, men det är just det som är de jobbiga, att komma igång.
Känner mig förövrigt fet. Vet att jag inte är det, bara magen och det är ju trots allt inte så konstigt med tanke på att jag är gravid. Hade inga som helst problem med att gå upp i vikt när jag var gravid med Alvin, så vet inte varför det kommer nu. Inte hade jag svårt att gå ner i vikt efter Alvin heller. Behövde inte göra något alls, utan jag gick ner i vikt automatiskt, trots att jag fortsatte äta som innan och inte behövde jag träna heller. Lite smått lyxigt.
Men denna gången är det annorlunda. Vill inte gå upp så mycket som jag gjorde sist. Gick från 47 kilo till 70 kilo, och då hade jag aldrig i hela mitt liv vägt över 50 kilo. Men jag måste erkänna, att väga 47 kilo och vara 168 cm lång kanske inte är någon höjdare. Nu när man ser tillbaka på det kan jag inte fatta hur fan jag tänkte när jag tyckte jag var "tjock" då, nej jag tyckte eller trodde inte att jag var riktigt tjock, men hade allt en liten förvriden bild av verkligheten där. Nu har jag ingen aning om hur mycke jag väger, vägde mig på inskrivningen hos BM och ska tillbaka dit den 8.de, så ska nog väga mig då igen.
Men skit samma nu. Nu ska jag lägga mig och glo på ett till avsnitt av Criminal Minds och käka chips och dipp som min söte älskling köpte till mig förut och bli ännu "fetare" :P haha.
Over and out!
Kommentarer
Trackback
