Right back where we started

Déjà vu någon? Känns på något sätt som jag vart i den här situationen förut, dock är vissa saker annorlunda nu, like I'm pregnant. Men på något konstigt sätt känns det som om det rättfärdigar det lite lite. Men jag har ingen ångest längre, för det känns helt enkelt inte fel längre. So there.
Ingen fattar om vad fan det är jag babblar om just nu endå, haha. Men kan och tänker inte skriva ut allting i bloggen. A promise is a promise.

Skulle btw precis öppna en cola som Alvin kom hit med, självklart borde jag ju tänk efter, när det var Alvin som kom med den, men det gjorde jag ju tyvärr inte, utan öppnade den och det skvätter cola överallt, på mig, på bordet, på datan, på golvet, överallt! Så jäkla typiskt! Hahaha.

 Only time will tell


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0